Alltså magen! MAGEN! Jag vet inte vad som hänt senaste veckan, men jag kan säga så här - gravidstrumpbyxor är the shit så att säga. Åh, denna un-der-bara uppfinning som låter en andas och röra sig fritt som vilken normal människa som helst.
MEN - jag förvånar mig själv lite med att inte känna mig helt kompis med den här växande kaggen.
"Det är ju bara vecka 14", tänker jag förvånat och försöker kura ihop mig, sitter och drar i mina allt tajtare tröjor och känner mig obekväm. För det som faktiskt syns är ju bara fett, livmodern är förvisso större, men det är ju inte den som syns, den bara trycker UT fettet från kroppen.
Sån jävla suck och stön på denna, trodde jag skulle slippa en del kroppsnojor nu men icke.
Växer magen? Växer den för lite? Är den för stor? Varför växer ALLA ANDRA KROPPSDELAR än magen? Ja, ni hör ju, man kan ju bli galen för mindre.
Problemet är ju inte att jag är preggo, problemet är egentligen att jag gått omkring i en dvala under två månader, där en biltur till Ica känns som att bestiga freakin' Mount Everest. Så jag hade nog gått upp lika mycket även utan att vara preggo. Ska hitta lite bra gravidträning på nätet och börja köra hemma nu när jag är piggare, för missförstå mig inte - jag kan absolut ta att jag går upp i vikt (hallå liksom, jag är gravid!), men att tappa flås och bli klen? No way José.
tisdag 5 februari 2013
Katta Kvack efterlyser magbilder...
Jag heter Mirijam och bor i Kristianstad med min sambo och en halv kamphund. Och i augusti blev vi en till i familjen när ongen som heter Sigge – men gick under arbetsnamnet Kenneth – äntligen kom, två veckor efter utsatt datum. Jag är journalist, jobbar med radio och gillar adrenalin, tatueringar, resor, färg och öl. Du kan även följa mig på instagram: @mirijam_geyerhofer samt på min andra blogg: mirijam.blogspot.com
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag blev nog aldrig riktigt kompis med magen, eller snarare att kroppen förändrades så mycket. Det är, som du säger, inte viktuppgången, utan snarare att det är jobbigt när kläder inte funkar, det är jobbigt när trappor som man tidigare studsat upp för känns som mount everest, det är liksom jobbigt ibland att inte ha kontroll över sin kropp - så upplevde jag det.
SvaraRadera