 |
| Beach 2013. |
Jag började på 68 (när plusset kom), och ligger nu i vecka 33 på stadiga 87 kilon till mina 167 centimetrar. Nojade lite över det här typ runt vecka 25, för jag var redan uppe över 80 då och såg framför mig hur det skulle sluta med en sådan kurva. Men sen planade det ut och jag gick till och med ner ett kilo någon vecka för ett tag sedan.
Och det är så himla mycket snack om viktuppgång kring graviditet, och innan jag fattat - och accepterat - att alla är olika, så blev jag helt nipprig. Googlade (JA, JAG VET!) på typ "viktuppgång i vecka 18" och hamnade på Familjelivstrådar (JA, JAG VET!) hos helt verklighetsfrånvända människor i stil med "Är i vecka 22, har redan gått upp 2.3 kilo, HJÄLP!".
Och det är så himla mycket snack om viktuppgång kring graviditet, och innan jag fattat - och accepterat - att alla är olika, så blev jag helt nipprig. Googlade (JA, JAG VET!) på typ "viktuppgång i vecka 18" och hamnade på Familjelivstrådar (JA, JAG VET!) hos helt verklighetsfrånvända människor i stil med "Är i vecka 22, har redan gått upp 2.3 kilo, HJÄLP!".
Hjälp med vadå? Att få en normal verklighetsuppfattning?
Och vet ni vad min barnmorska sa? Att den här "normala" viktuppgången som det pratas om, på ungefär 12-15 kilo, det gäller från inskrivningen. FRÅN INSKRIVNINGEN! Att man kanske blir inskriven först i vecka 14 och har spenderat de senaste tre månaderna med att sova och äta för att hålla illamåendet i styr (och därmed redan gått upp åtta kilo), det är det minsann ingen som säger något om.
Och så ALLA dessa frågor på temat vikt. Jag har hittills klarat mig undan med en kommentar om att jag nog gått upp en del runt höfterna också, annars har jag varit ganska förskonad från den här extrema granskningen och bedömningen av ens kropp som man som gravid tydligen ska tåla att utsättas för. Det mesta är typ i den här stilen:
"Hur mycket har du gått upp? Oj, så pass? Jag känner en som bara gick upp tre kilo".
eller
"Jag känner en som gick upp över 30 kilo. HON hade problem att komma tillbaka sin vanliga kropp sen!"
eller
"Jag känner en som spydde konstant i nio månader och gick NER två kilo!"
Man ba: "Jaha. Ja, där ser man".
Man ba: "Jaha. Ja, där ser man".
*antecknar inte direkt jättenoga*
Första gången på föräldrautbildningen gick vår bm igenom hur mycket barnet o allt som växer med det väger tillsammans (livmoder, fostervatten, moderkaka n shit n shit). Bara det landade på 7-8kg om jag minns rätt. Sen TILLKOMMER all vätska man samlar på sig och tuttillväxten (vilket är sjuuuhuuukt individuellt och inget man kan påverka nämnvärt). Fattade jag det rätt så är rekommendationen egentligen bara vad hela preggogrejen väger.
SvaraRaderaJag läste någonstans att en graviditet inklusive extra blodvolym, vätska osv väger 12 kilo och sen kan man gå upp typ tre kilo i "fettreserv" till amningen OM MAN INTE HAR FETT ATT TA AV. Alltså lika med att om man inte har fettprocent noll så ska man klara sig på de där 12 kilona.
RaderaHAHAHAHAHAHAHA! säger jag på det.
Först - så länge man mår bra och allt ser ut som det ska så kan man ju verkligen skita i vikten. Och egentligen då punkt där.
SvaraRaderaMen... ur ett medicinskt perspektiv (nu skriver jag det så som vi fick lära oss under nutritionsutbildningen, under de avsnitt som handlade om graviditet och viktuppgång) så är det ändå så att man rekommenderar 12-18 kilos viktuppgång pga av att man sett ökade risker för barn och mamma vid både för liten och för stor viktuppgång. Sen finns det ju också olika rekommendationer beroende på hur mycket man väger före graviditeten (som man använder internationellt), men att 12-15 kilo skulle vara från inskrivning, nä, det stämmer helt enkelt inte (däremot så är ju rekommendationen att man inte ska ha gått upp särskilt mycket innan inskrivningen, så ja, på ett sätt stämmer det ju). Graviditeten som sådan, inklusive 3 kilo extra fett på mamman, räknar man med väger 12 kilo. Jag menar absolut inte att vara dum, det är inte därför jag skriver det, och som sagt - så länge man mår bra och inte får problem så spelar det ju ingen roll. Och som sagt - alla är olika, och generna styr och hela den där biten!
Men VAD är "må bra och inte få problem" egentligen? Om man tex mår illa om man inte äter – vilket många gör – så mår man ju per automatik dåligt om man inte äter lite extra. Och "lite extra" under de där första månaderna blir ju "mycket extra" i det långa loppet.
RaderaJag panikåt också ganska mycket sött i början för att jag var så SATANS trött och ba "Buuhuuu, jag måste bli piiiiigg" och då brukar ju socker funka. Men jag blev inte ett dugg piggare, bara tjockare. hehe. Och allt SER ju bra ut, alla mina värden har varit tiptopp sen start (om man bortser från cervix-tjofräset nu då, men alla blod och såna värden är fortfarande perfekta efter kurvan) så jag tror nog att jag kommer klara mig rätt bra "ur ett medicinskt" perspektiv nu.
Det konstiga är ju att så oerhört få följer den där kurvan, och att så oerhört få har viktrelaterade problem under sin graviditet, det gör ju att man får lite svårt att lita på att 12-kilosrekommendationen stämmer?
Jag är i vecka 26 nu och går upp enligt ungefär samma kurva som du. Tycker själv bara att det är ASCOOLT att kroppen växer, men har fått så sjukt mycket kommentarer i stil med "JA DU HAR JU GÅTT UPP I ANSIKTET OCKSÅ", eller "DU ÄTER JU VERKLIGEN FÖR TVÅ" och blablablablaTRAMS. Även om jag inte tar så illa vid mig av själva kommentarerna i sig så är det just grejjen att man GRANSKAS så oerhört mycket utseendemässigt som gravid som jag stör mig på.
SvaraRaderaEeehhhh kan vi foka på faktumet att kroppen liksom kan SKAPA ETT BARN?? DÄR har vi ett underverk att snacka om, herregud vikt är bara lite kilon hit och dit.
Jag fattar inte hur du kan vara så chill med det, jag är lite mer av MEN VAFFAN ALLA ANDRA GÅR JU BARA UPP PYTTELITE BUUHUUU JAG KOMMER ALDRIG BLI STARK OCH KUNNA SPRINGA LÅNGT IGEN! Får gå kurs hos dig!
RaderaMin barnmorska la pannan i djupa veck sist jag var där (v.29+1), ojojoj +12 kg sedan inskrivningen i vecka 9. Sedan ville hon veta varför jag gått upp så mkt i vikt. "Ingen aning", sa jag. För jag tänker fan inte gå med på att hon ska sitta och skuldbelägga min redan tidigare ätstörda hjärna. Jag fattar väl också att en diet på makaroner och korv och Japp gör att jag går upp (att jämföra med att nästintill bara äta veganmat innan graviditeten), men det är det jag velat äta. Punkt.
SvaraRaderaAlltså...
Radera1) Din barnmorska borde ha ett kok stryk. Fo' real.
2) Mmmm... Makaroner och korv... Och japp...
Åh, suck.
SvaraRaderaVid de tillfällen (än så länge få, tack och lov) jag har fått vikt/storlek kommenterat så har jag helt sonika svarat "både jag och tvillingarna mår bra, tack för att du frågar". Då får man oftast lite snopna miner tillbaka.. För det är ju det som är viktigast, att mamma och barn mår bra. Sen finns det säkert de som mår bra med uppgång på 10 kg och andra på 30.
Och vätskeansamlingar, typ i benen, vad ska man göra åt sånt? Går det öht? Eller är det en myt att det väger så mycket?
Jag tror nog att vätskan väger en hel del, tyvärr är jag helt icke-svullen, så jag kan inte skylla på sånt heller ifall någon undrar varför jag gått upp så mycket.
RaderaJag skrev in mig redan vecka 6 så det blir många kilon i plus om man ska räkna därefter. Men det är som flera har nämnt att det är mycket som väger in vikten som livmodern, bebisen, vatten i kroppen etc. I början var jag också lite smått "hysterisk" över vikten men äh, nånting fint och underbart håller på och bakas i min kropp. :) Kroppen får jag ta tag i efter att bebisen har tittat ut :)
SvaraRaderaFin blogg ni har! Lycka till tjejer :)
Jag tycker också att det är lättare att chillaxa med vikthetsen ju längre BF man kommer! Nu har jag en form av "äh, det är ändå för sent"-känsla, så det får bli som det blir. Är sjukt sugen på att komma ut och röra på mig sedan, hade jag varit en som hatade att träna så hade det varit jobbigare tror jag.
RaderaLycka till själv, ska kolla in din blogg!
Vätska i kroppen kan väga enormt mycket ja. Beror ju såklart på hur pass svullen man är, men har du ben som stockar och fingrar som prinskorvar så kommer det "rinna" av kilon sen när kroppen gör sig av med all den där vätskan. Jobbar som sjuksyrra och träffar en del hjärtsviktspatienter som samlar vätska i kroppen och får medicin för det, de tappar massor i vikt.
SvaraRaderaSjälv är jag inte så svullen, så kan inte skylla på det direkt. Men jag känner mig inte heller särskilt tjock. Och tänker att allt det där kan jag tänka på sen, just nu vill jag må bra och fokusera på att ta mig igenom graviditeten, förlossningen och ta hand om en bebis. Eventuell övervikt är ett sekundärt problem i sammanhanget, så att säga.
JAG KÄNNER MIG INTE HELLER TJOCK! Bara lite större än vanligt. Och har inte heller vätska i kroppen, så kan tyvärr inte hoppas på någon avrinning sedan, haha! Men det är ju verkligen som du skriver ett sekundärt problem!
RaderaHar fött två barn och har alltid gått upp +25 kg varje graviditet. Första åt jag typ tre gånger så mycket som normalt (var underviktig innan grav) och andra åt jag som vanligt men gick ändå upp lika mycket. Så jag tänker, det är väl så mycket som min kropp går upp under graviditet. Har alltid fått vääldigt mycket kommentarer om att jag får jättestor mage under grav. Typ över högsta kurvan, men samtidigt fått bebisar som var ca -15% i vikt och storlek, dvs supermycket fostervatten av okänd anledning. "är det tvillingar där inne", "oj du ser ut som du ska föda vilken dag som helst" i 7:e månaden typ. Tycker det är för mycket snack om viktuppgång och viktnedgång efter. Tror på att låta det gå tid efter förlossning och avslutad amning innan man börjar vikthetsa, hormonerna i kroppen kan göra det antingen jättelätt att gå ner eller svårt. Personligen har jag haft skitsvårt att gå ner så länge jag ammat. Det viktiga är ju att man känner sig ok i kroppen och att man själv och bebis mår bra! Verkar ha haft väldig tur med att ha haft barnmorskor som aldrig kommenterat eller klagat på min viktuppgång utan bara sagt att det är olika för alla :)
SvaraRaderaJag har haft samma tur med barnmorskorna som du, så himla skönt! Hade mått svindåligt om jag skulle blivit skuldbelagd från starten av graviditeten.
RaderaOch det här med vikt och mage är ju två helt olika grejer, SF-måttet baseras ju på livmoderns storlek och har inget att göra med om man har tre liter vatten i varje ben, så att folk ens ska hålla på och koppla ihop dom grejerna gör mig så sjukt trött. Att folk ska hålla på över huvud taget gör mig förresten väldigt trött.
Mmmm, denna hets alltså.
SvaraRaderaPå tal om utseende (haaah!) så slog det mig hur himla lik Bellamy Young du är på den där bilden! :D
http://www.exposay.com/celebrity-photos/bellamy-young-3rd-annual-hot-in-hollywood-arrivals-WpUXFv.jpg