Pages

lördag 17 augusti 2013

Storlekarnas flyktiga tid


Jag har tvättat mig igenom de allra minsta bebiskläderna inför Bebishens ankomst, och antalet gånger som jag ba: men va? Vad är det här? Den känner jag inte igen! Har Edster ens haft den på sig? Och svaret på detta har oftast varit, nej, det har han inte. Storlek 50-56 var en flyktig tid, jösses så kort tid vi hann använda de kläderna. Storlek 62, ganska kort tid den med. Storlek 68 och 74 däremot, de fick vi mycket användning av, för att inte tala om storlek 80-86. Vi började köpa storlek 80-86 förra sommaren och använder till viss del fortfarande 86:orna (men mest 92). Inte konstigt att jag inte ens känner igen kläderna i påsen med 50-56:orna. Synd, kan jag tycka, är att mönster och färger är så mycket mer blandade i de små storlekarna - nu när jag letar byxor i storlek 92 så är det BEDRÖVLIGT vilket dåligt utbud det finns hos de större kedjorna - det är stela tyger, hårda resårer och blått eller rosa. Jag har undrat varför folk shoppar hos Polarn o Pyret och Me & I och Geggamoja och Mini Rodini tidigare när priserna är så mycket högre, men ser man till utbudet är svaret givet: de har färger, de har glada mönster, mjuka tyger och bra passform som passar lekande små barn.

*googlar barnloppisar i Stockholmsområdet*

*sätter bevakning på X antal auktioner på tradera*

*förbereder mig på att bli alldeles fullkomligt pank*

3 kommentarer:

  1. Sen är ju Villervalla också bra med sköna kläder i många färger, till bra pris! Jag brukar köpa på mig byxorna där under rean och matcha med överdelar från tex Småfolk, Mini Rodini och lite "dyrare" märken men dessa köper jag nästan alltid också på rea. Håller med om brallorna i de större kedjornas butiker. Boooring!

    SvaraRadera
  2. Glöm inte MOLO alla mönsters paradis

    SvaraRadera
  3. Då skulle du se barnkläderna i Belgien... suck! Alla pojkkläder har luva (ej borttagbar som på svenska barnkläder) och ser likadana ut. Jag handlar nästan uteslutande barnkläder när jag är hemma i Sverige, eller ber familjen köpa åt oss.
    Samma här när det gäller storlekarna, att de minsta upp till 74 användes ju knappt och vissa inte alls för vi var bortresta en del (var hemma i Sverige i några omgångar, var i Spanien hos makens familj en månad (och det orsakade nästan skilsmässa... spansk svärmor säger jag bara!!) och när vi kom hem var de kläderna som jag tyckte var sååå stora när vi åkte urvuxna. Jag stirrade mig nog lite blind också på storlekarna I kläderna istället för att kolla om de passade, det är ju så stor skillnad från märke till märke (och ibland beroende på plagg). V som fyller två början på september har mest 92 nu, vissa koftor / tröjor och byxor i 86 funkar fortfarande.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.