Era förlossningsberättelser!

Gud vad roligt att vi fick in så många historier! Och vad galet många olika sätt en förlossning kan gå till på, det är nog det jag ska ha med mig mest, att man faktiskt inte kan planera någonting egentligen, utan måste vara öppen för allt och inte börja spjärna emot för att försöka följa sin förlossningsplan eller vad man ska kalla det. Och – smärta eller ej – herregud vad jag längtar dit själv nu!

Listan uppdateras efter hand, plocka fram näsdukarna och läs vettja!

Katta Kvack
Favorit i repris – om förlossningen!

..........

Emma Kristina Håkansdotter
Oh, jag är också en förlossningsberättelsejunkie...så himla spännande! Här är min.

..........

Motvalls, Om vården vid ett annat tillfälle"Jag har ett enda tips utifrån min erfarenhet: stå på dig å kör ditt race. Din partner är förhoppningsvis en superbra teammedlem men det är bara DU som känner din kropp. Jag blev själv överrumplad över hur jag kände å visste. Hade väntat mig mycket mer av att tänka "personalen som varit med om tusen förlossningar har väl bättre koll än jag". Det hade de inte."

..........

Anna Panna
Jag har fött barn tre gånger. Ja, jag skulle göra det igen om jag fick chansen. Att vara gravid? Skulle inte tro det va. Fi fan vad kasst jag mår när jag är gravid.

Första unge tog nästan 2 dagar på sig innan han behagade titta ut. Jekla unge.
Jag fick epidural första förlossningen, blev klippt i mellangården och hade en uska som låg på min mage och hjälpte till med att trycka när jag skulle krysta.Hade pinvärkar hela första dygnet, alltså värkar som gör lika ont som de ska, men som inte resulterar i att livmodertappen öppnas. Krystvärkar i 18 minuter exakt, värkar som jag inte kände ett skvatt av.

Andra förlossningen tog lite drygt ett dygn från första värken.
Vattenavgång hemma när jag satt och glodde på första Twiligt filmen. Lite lätt så där sipprande så jag först trodde jag pinkat på mig.
Två timmar efter satte värkarna igång så in i helvete. Tog endast emot petidin och lustgas. Rör inte min lustgas är allt jag säger.
Krystvärkar i 10 minuter, känder inte heller här av dem, blev förvånad när barnmorskan sade att jag kunde krysta när jag kände för det. Men jag kände ju inte för det? Helmysko att krysta under "vanliga" värkar.

Tredje gången tog det ca 14 timmar från första värken, även här satte det igång pangbom, inte några jävla smygvärkar som accelererar.
Inne på förlossning gjorde barnmorskan någonting , hinnsvepning?, petade bak livmodertappen? fan vet men herreminje vad ont det gjorde.
De petade hål på hinnorna och då, för första gången fick jag känna på en riktig krystvärk.
Herregud.
Jag trodde jag skulle dö alternativ spricka från rövva till näsan när jag krystade, och det är fan ta mig omöjligt att stå emot en krystvärk.
Tog petidin och lustgas. Nämnde jag rör inte min lustgas?
Krystvärkar i typ 2 minuter sen for ungen ut som skjuten ur en kanon, jefla tur att barnmorskan stod redo, till och med hon tjoade till av överraskning.
Summa summarum..lustgasen hade jag nog inte klarat mig utan. För mig så är den värsta förlossningen lätt den första och det skyller jag faktiskt på epiduralen. Visserligen fick jag sova men allting stannade av så länge.
Gå in med ett öppet sinne, och som någon sade, stå på dig om det är något speciellt du vill/inte vill. Att duscha varmt/bada under värkarbetet är skönt.
och jag hade lätt kunnat ordbajsa mer om detta men då blir jag väl utkastad.
Jag är avis på er båda, vilken underbara resa.

..........

Kerstin, Den trettonde maj
Fick mitt första barn 2010 (i Kristianstad där vi bodde då) och nu väntar jag mitt andra i november. Min berättelse är ett exempel på hur en förlossning väldigt snabbt kan ta oväntade vändningar och det var en väldigt jobbig upplevelse som slutade i ur-akut snitt.

..........

Åsa (ros)

Första gången tog det sammanlagt kanske 30 timmar. Började med värkar mitt i natten, åkte in vid lunch och hade då öppnat mig kanske 4 cm. När det började göra jävelont och jag bara öppnat mig 1/2 cm bad jag om epidural vilket jag fick. Den satt fint! Efter det lyssnade jag på ljudbok, fick värkstimulerande dropp på lägsta dosen vilket satte fart på allt men det gjorde inte ont pga epiduralen (HEHE!). När jag var helt öppen var hon inte tillräckligt långt ner så jag stod och gungade ett tag men tillslut tog de hål på hinnorna och FLOFF kom allt fostervatten ut som ett vattenfall. Efter det tog det ca 5 min och krystvärkarna kom som en ångvält - jag blev lite som en vild babianhona som gjorde konstiga ljud och drog min sambo i brösthåret varje värk. Efter 20 min arbeit kom hon! *cue beutiful music*

Min andra förlossning började med värkar tidigt på morgonen som kom med 5-10 minuters mellanrum, men inte speciellt smärtsamma. Vid lunch stannade allt av och jag som gått 1 v över tiden blev smått pissed off så vi gick en långpromenad - inget hände. Sen låg jag och kollade på film och masserade bröstvårtorna (jo, det frisätter oxytocin = mer regelbundna värkar), efter ca 4 timmars uppehåll kom värkarna igång igen med full kraft. Hade övat på och läst om dykmetoden under graviditeten och andades och slappnade av under värkarna. När de gjorde rätt jävla ont åkte vi till förlossningen och då var jag öppen ca 6 cm. Badade badkar i 2 timmar (mkt gött, rekommenderar), 9 cm. Min sambo tryckte mkt hårt i korsryggen och jag slappnade av som en strandad val under värkarna. Lustgasen skippade jag pga att den mest gjorde mig yr och då förlorade jag fokus och då gjorde det mer ont. När jag var öppen 10 cm tog de hål på hinnorna och då kom krystvärkarna efter ca 3 minuter. (Infoga vind babianhona igen), efter 10 minuter kom hon <3 Mina förlossningar var ungefär likadana bortsett från epiduralen och att andra förlossningen tog ungefär hälften så lång tid. Första förlossningen fick jag sy 3 stygn och andra inga alls. Jag är rätt nervöst lagd och föreställde mig världens hemskaste förlossningar men det har inte varit i närheten av min morbida fantasi någon av gångerna. För min del har graviditeterna varit det värsta, inte förlossningarna. Lycka till!

..........

Elin

När Majken föddes på beräknad dag, juldagen 2012
När Harry föddes genom igångsättning 16 dagar över tiden, 28 mars 2010

..........

Ida/Iekw

Åh, älskar förlossningsberättelser. Här finns min.

..........

Kajsa
Jag födde min första för 7 veckor sedan. 17 timmar från vattenavgång till att han kom. Skulle göra om det imorn, så koolt! Och smärtan, jag var inställd på det värsta men klarade det fint med lustgas och profylaxandning trots krystvärkar i 3,5 timmar, 4 stygn blev det. Slutord från förlossningen: Så farligt var det inte - med andra ord, det kommer gå galant!!

..........

Maddä
Min andra förlossning kommer jag skriva om så snart pojke nummer två behagar att komma ut (beräknad i slutet av oktober), den första har jag skrivit om här.

..........

Janina

Här är mina två förlossningsberättelser! :-D
Förlossningsberattelse, Kian

Förlossningsberattelse, Minelle

..........

Alexandra

Det mest användbara tipset jag lärde mig inför min tredje förlossning var att andas lungt och ljudlöst och aldrig rynka pannan. Så fort jag hörde min egen andning skulle jag andas långsammare. Det fungerade för mig! Här har jag skrivit om min tredje förlossning. 

..........

Colombialiv

Här är min: Han är här – den lite längre versionen.

..........

Kattdagis 

Här är min uppdelad i två delar:

Förlossningen del 1

Förlossningen del 2

Lycka till och hoppas allt går bra!

..........

MissParker
Här kommer en av mina! 

..........

Ewonne
Första barnet: Förlossningen, den långa och ocensurerade versionen.
Andra barnet: När Astrid kom till världen. 

..........

barbafjant
Mitt andra barn föddes med katastrofsnitt. Knappt två veckor efter den förlossningen skrev jag en förlossningsberättelse. Något halvår senare skvalpade en "är det verkligen okej att instagramma under förlossningen-debatt" runt på nätet, och jag skrev då det här blogginlägget.

..........

petchie
Här skulle min förlossningsberättelse varit men den var visst för lång (högst 4096 tecken är tillåtet) så det blev ett inlägg på min egen blogg istället.

..........

Jessica
Min första förlossning var hemsk. Jag vaknade en lördagmorgon, 5 dagar före bf, med mensvärk. Kände lite värkar under dagen, de gjorde inte särskilt ont, men kl 16 åkte vi in till förlossningen för att bara kolla. Trodde inte jag skulle få stanna kvar, men var öppen 4 cm och blev erbjuden epidural. Tackade nej, är rädd för sprutor, och kände att va fan jag behöver inte den, öppen 4cm och knappt kännt nåt, de här kommer ju gå undan. Jag är kung på det här. Vid 19, började det göra jävligt ont och jag hade bara öppnat mig en cm till och ångrade mig. Jag ville ha epidural. Väntade på narkosläkaren i en evighet och när hen kom var det försent. Började krysta vid 22. Det gick inte, ingen lyssna, jag skrek, grät. Tillslut upptäckte de att bebisen inte snurrat runt och låg lite fel. Jag fick byta ställning. Vattnet gick. Var genomsvetttig, trött, arg, skrek och var livrädd. Panik och dödsångest. Barnmorskan hjälpte tillslut till genom att trycka på min mage (och förstöra ett par av mina revben) och strax efter kl 1 var han ute. Jag var mörbultad, vägrade krysta moderkaka och bli sydd utan lustgas. När jag ställde mig upp rann blod ur mig i en stor pöl. Jag skickades upp på bb, mörbultad, snurrig och kunde inte resa mig på två dagar. Personalen brydde sig inte, kändes det som iallafall, för min förlossning räknades som "normal". Det tog två veckor innan jag kunde röra mig ordentligt igen. Babianröv och brutna revben. Och världens finaste bebis förstås.

Inför andra förlossningen var jag livrädd. Vaknade kl 3, 4 dagar innan bf, av ett plopp och kastade mig ur sängen. Vattnet gick. Hade inga värkar, ringde förlossningen och fick tid för kontroll kl 10. Vid 6 hade jag värkar och bedömde att jag hade minst lika ont som när vi åkte in första förlossningen. Jag undersöktes strax före 7, öppen 1 cm, åk hem. Jag var förtvivlade och livrädd. Ville inte åka nånstans? Men vi åkte runt i bilen en timma. Vid 8 var jag tillbaka, blev undersökt, men hade för ont. Kom in på ett förlossningsrum, fick lustgas och panik när jag kände krystvärkarna. Mindes det mer än 3 timmar långa helveteskrystandet från förra gången. Upptäckte snabbt att jag hade en kraft, som inte fanns första gången och på några värkar var det klart. Strax innan 10 var 5 kilo bebis ute. Lätt som en plätt, en drömforlossning och jag hade fått världens finaste bebis igen! Jag åkte hem 12 timmar senare, pigg och glad och chockad över hur lätt det kan vara att föda barn.

..........

nelins
Åh, jag älskar förlossningsberättelser!
Här är min förlossningsberättelse.
Och här är min förlossning i twitterform.

..........

Brattbergskans förlossningsberättelse.

..........

Ohemuls förlossningsberättelse – på kejserligt vis.

..........

Sopnedkast

När Miranda kom till världen.

..........

Bagarebebis

Del 1 - del 2 - del 3

..........

AlabamaSthlm

Del 1 - the beginning

Del 2 - sesam öppna dig

Del 3 – the end

..........

Helena
Så kom vår älskade dotter till världen. Lösen: aeN