Jag har ett svagt minne av att jag även när jag väntade Eddie gick in i en något deppig period, men jag tror den kom lite senare. En sådan där period när olika saker maler i huvudet. Som:
- Herregud! Ett till barn? Hur tänkte vi nu, hur ska det gå, tänk om det blir kaos och de andra barnen utvecklas till brottslingar/mördare/eller börjar gilla Swedish House Mafia. (Med facit i hand efter förra gravidteten: Robin har vare sig blivit kriminell eller mördare, däremot - DÄREMOT- har han gått från att gilla Slayer till att gilla just Swedish House Mafia. Vi funderar fortfarande på hur vi ska hantera detta i Casa Skogås)
- Föda barn? FÖDA BARN? Varför ger jag mig in på detta igen. Frivilligt. En melon genom min vajayjay - hur kan det ses som det mest naturliga i världen? (Med facit i hand efter två förlossningar: det har gått bra. Och utöver några små komplikationer som jag nästan glömt bort, så var det två riktigt bra förlossningar.)
- Fan vad magen växer. Snart kommer jag inte ta mig ur sängen utan hjälp av en truck. Jag kommer inte kunna ta mig upp när jag väl har rullat ned på golvet. Jag kommer inte kunna gå när jag väl tagit mig upp. (Med facit i hand: tja, vem vet. Dock att sambon är pappaledig fram till i mitten av juli och kan putta mig ur sängen. Efter det har jag semester och den där 12-åriga sonen som lyssnar på SHM har sommarlov och kan ägna dagarna åt att putta runt mig på en pirra istället för att lyssna på blipp-blipp musik).
- TRE BARN??? En som kommer vara nästan 13 (=tonårstrots), en som kommer vara nästan 2 (=två-årstrots) och en som kommer vara nyfödd (=all sorts of trots). Jag kommer aldrig få sova. Eller skratta. Eller bajsa i lugn och ro. (Med facit i hand: Vad fan tror du man har choklad till? Och kaffe? Och Gilmore Girls som en tröstande filt i amningsdimman?).
- Och Eddie ska börja på förskola om några månader! Preciiiis jättenära BF (tolv dagar innan). Hur ska DET gå då? Kommer han vara helt jätteknäckt? Kommer han bli brottsling/mördare/börja lyssna på Swedish House Mafia (eller herregud, han kanske börjar lyssna på Swedish Housewives till och med - VAD gör vi då?)? Kommer JAG vara jätteknäckt (svar: ja)? Känns som sämsta tajmingen i världshistorien! (Med facit i hand efter en tidigare unge på förskola: Robin ÄLSKADE att gå på förskola. Både jag och sambon har träffat flera föräldrar i området med barn på samma förskola som är skitnöjda med den vi har valt och fått plats på. Samt: bra grej för Eddie att ha något vettigt och pedagogiskt att göra på dagarna i stället för att sitta hemma och stirra på när jag sitter och ammar ammar ammar).
- Det där med förlossningen. Igen. När sätter det igång? Ska vi åka till mamma med barnen, Ska hon komma till oss? Tänk om det går jättejättesnabbt och jag föder på golvet hemma. Eller i toaletten. (Med facit i hand efter två tidigare förlossningar: en kan väl inte påstå att någon av mna två förlossningar innan har gått superduper snabbast. Båda har krävts inducering, av olika anledningar, och det har funnits ganska gott om tid. Dock kan vi ju hålla i åtanke att jag födde barn i typ förrgår, och ungen kanske bara ploppar ut när jag fiser på grund av att jag kanske är alldeles slapp down below. VEM VET???)
- OCH VAFFAN SKA UNGEN HETA? VA? VA?!?!?! (Med facit i hand: med lite tur kommer vi på ett namn på väg till förlossningen, som vi gjorde med Eddies namn. Annars får vi väl utlysa en tävling på bloggen eller nåt. Och alltså, har ni några bra namn på lut - PLEASE dela med er!).
Och för att avsluta. Jag ser inte mina fötter längre. Bilden när ovan är alltså grovt missvisande eftersom jag böjer mig framåt på den. På riktigt ser det mer ut så här från mitt håll:
Ehhh jag trodde vi hade kommit överens om ett namn?
SvaraRaderaMen alltså, TÄNK om någon annan i min bekantskapskrets hinner före - jag menar, Tupac-Göran kommer ju garanterat att trenda ganska så snart!
Radera